Ett hav av nonsens

Jag forstätter. En helt annan grej (nästan) kräver ett nytt inlägg tror jag.


Nyligen togs diskussionen om att killar har g-punkten i röven upp. Och ja, prova analsex pojkar, det lär ju vara skönt för er. Ingen kommer kalla er bög utan att vara lite avundsjuka.

MEN!

Det var inte vad jag ville ha skrivet idag egentligen. Jag funderar nämligen på om det inte är så att tjejer har g-punkten någon helt annanstans. Och om den inte är väldigt nära kopplad till gnäll! G(näll)-punkten! Har ni inte märkt hur kvinnor i alla åldrar  älskar att både gnälla och lyssna på skiten? Man kan nästan se stönen i ögonen på tjejer när dom får ur sig hur fula skor anette hade på jobbet, hur någon sett kristin och johan göra sura miner mot varandra på ica i torsdag osv.
Har ni märkt att efter en rejäl skitsnacks-session kan kvinnor liksom slappna av och bara njuta av att ha det ur sig. Kåta jävlar. Jag förstår plötsligt varför personalrum på högstadieskolor var otillåtet område för elever. Usch. Skitsnacksoriger är det rätta ordet!

Kvinnor behöver inte playboy. Vi har hänt extra, expressen, aftonbladet och alla kändisbloggar! Som att kvinnor inte skulle porrsurfa. PFFT! Kolla historiken på datorn och skämmes tamejfan.

Jag får väl bita i det sura äpplet och erkänna mina brister. Här kommer det (observera att det är helt utan neggning);

Jag är labil och låter det gå ut över mångt och mycket, men värst är det nog för min kära flickvän som får öronen avtuggade av mig när jag helt oförmögen att hålla käften när jag borde. Jag är jordens största martyr och älskar att klaga på alla andras brister när jag själv är både kung och president på att göra exakt samma sak.

Förlåt. Jag är kärring. 


Men någonstans djupt där inne kittlar det svennegenen när någon klagar.Jag vet det.

Fuck you! jag har inte hundra nära vänner som tjatar om fika, den sista solen min bekväma kropp såg utan uniform var under studentveckan, jag har inga häftiga framtidsplaner att slänga fram lite nonchalant när någon av mina intressesmurfar frågar med lätt upphetsning över att ha fångat mitt intresse! Fan lägg ner! Var lite olyckliga så jag kan vara glad! Jag hatar när ni går omkring och ser nöjda ut!


Dessutom är jag fattig och det bästa med min dag är när jag får mat. Helst kött.

Jag visste det. En helg med familjen samlad kan bara sluta i kraftig irritation och desperat sökande efter nytt boende.

Att kasta sten i glashus är med stor sannolikhet det kast jag utför mest i vardagen men jag är ändå medveten om när jag gör det.


Sluta att vara såna jävla martyrer folk! Djees, ni sitter där ni satt er! Ta inte er själva så förbannat allvarligt, alla dör vi på slutet.



Som Backyard Babies sjunger i sin lilla radiohit.

Blåmärken, eller inre blödningar som dom också ibland kallas.


Det finns lite olika sorters blåmärken, jag listar;


Det stora - Man får det av att slå i en större hård yta, tex. att smälla upp en bildörr i någons lår. Det ser som sig bör ont ut men är faktiskt det minst smärtsamma då det inte är så djupt och därmed försvinner relativt fort.

Det lilla - Som man kan få av att fastna med armen i ett dörrhandtag eller bli nypt av en 7-åring på dåligt humör (läs judofolk med förstörd finmotorik i fingrarna). Det är ett blåmärke som ofta uppträder i mängd och därmed bara ser fult ut. Smärtan uppträder mest under själva skadan, blåmärket i sig gör faktiskt inte alls ont. Lyckligtvis, eftersom man alltid går runt med ett dussintal små blåmärken.

Det djupa - Som man får av att slå i någonting hårt med stor kraft (tänk slå huvudet i skåpsluckan) eller av någon som med vilje sparkar en (oftast på smalbenet). Det här blåmärket är det absolut saftigaste och kan uppträda på lite olika sätt. Antingen bultar det direkt fram och blir som en bula (helst med lite skrapsår på) som gör helvetiskt ont direkt. Alternativet är för den lite mer masochistiska typen, eftersom smärtan håller i sig längre, och går ut på att blåmärket först sätter sig intill benet och sen växer sig utåt för att i sitt sista stadie av djupt blåmärke blir som alternativ ett. Båda alternativen får en att vilja lägga sig ner och gny.

Det här är de tre stora kategorierna som sinsemellan kan kombineras och göra i det mest maxade fallet 3 ggr så ont som ett vanligt blåmärken skulle gjort. Det finns också underkategorier och subkulturer av blåmärken som inte riktigt vill falla in i någon kategori.

Det finns också ett tillägg som kan appliceras på alla sorters blåmärken;

The ever-lasting - Ni fattar va? Det enda positiva med den här sorten är att man till slut förlorar känseln i den blåmärksbeklädda kroppsdelen och sen kan bli nypt,sparkad,slagen och förolyckad hur många gånger som helst på samma ställe utan att lägga sig i fosterställning. Fast det tar ju ett tag innan superman-effekten sätter in förstås.

En generaldirektör utan uppdrag får i månaden 110 000 kr. Han tycker det är jobbigt att "bara kasta sig ut i arbetsmarknaden sådär" och sitter därför kvar ett tag som generaldirektör för ingenting på regeringskansliet.
Bara en liten grej sådär. Kan inte släppa den riktigt bara.

AnyWHO... info;

08.00 vaknar jag av oidentifierat oväsen (tankarna går till praktgrannarna med en fabless för renoveringar) tills jag inser att det är min telefon som påkallar min uppmärksamhet. Eftersom den snälla tanten (okej hon var väl runt 30. MEN snäll!) på telefonbutiken hjälpt mig att både uppdatera min telefon och radera alla nummer i den (åh tack snälla tanten!) känner jag mig manad att låta proper trots att ögonen i princip inte gick att öppna. Därav en viss förvirring i andra ändan när personen i fråga bara hört mig skrika kommandon på japanska och snarkat på väg till tävlingar.
10 minuter senare har vi kommit fram till att jag är kontaktperson och ansvarig för Östergötlands Idrottsförbunds judodel. Ehm. Och att jag ska åka runt på möten med massa rektorer och lärare på skolor run om i staden för att informera om.. ja just det. Vad fan är det jag ska informera om?
Judo, på skoltid. För vem? - ...ehm. Hur?- ..mjaa. När? 15.00-17.00 mån-fre!
Ja, och så kan jag ju judo också. Så det ska nog gå fiiint.
Allt detta inom loppet av 10 minuter! God bless alla lappar och block som ligger taktiskt utspridda runt mig!


Detta inlägg är nog ungefär lika samlat och informativt som jag är just nu. Så jag lämnar det åt sitt öde.

Jo en sak till. Jag tror jag nämnde det någonstans här uppe men eftersom ni inte förstod något eller orkade ta er igenom den ogenomträngliga mur av förvirring som blockera förståelsen så tar jag det igen.
Jag har tappat bort alla nummer från min telefon, så det vore kalas att ni som har lust att bli kontaktade av mig i framtiden lämnar ert nummer till mig på nåt sätt. Tack och hej.