Ett hav av nonsens

En generaldirektör utan uppdrag får i månaden 110 000 kr. Han tycker det är jobbigt att "bara kasta sig ut i arbetsmarknaden sådär" och sitter därför kvar ett tag som generaldirektör för ingenting på regeringskansliet.
Bara en liten grej sådär. Kan inte släppa den riktigt bara.

AnyWHO... info;

08.00 vaknar jag av oidentifierat oväsen (tankarna går till praktgrannarna med en fabless för renoveringar) tills jag inser att det är min telefon som påkallar min uppmärksamhet. Eftersom den snälla tanten (okej hon var väl runt 30. MEN snäll!) på telefonbutiken hjälpt mig att både uppdatera min telefon och radera alla nummer i den (åh tack snälla tanten!) känner jag mig manad att låta proper trots att ögonen i princip inte gick att öppna. Därav en viss förvirring i andra ändan när personen i fråga bara hört mig skrika kommandon på japanska och snarkat på väg till tävlingar.
10 minuter senare har vi kommit fram till att jag är kontaktperson och ansvarig för Östergötlands Idrottsförbunds judodel. Ehm. Och att jag ska åka runt på möten med massa rektorer och lärare på skolor run om i staden för att informera om.. ja just det. Vad fan är det jag ska informera om?
Judo, på skoltid. För vem? - ...ehm. Hur?- ..mjaa. När? 15.00-17.00 mån-fre!
Ja, och så kan jag ju judo också. Så det ska nog gå fiiint.
Allt detta inom loppet av 10 minuter! God bless alla lappar och block som ligger taktiskt utspridda runt mig!


Detta inlägg är nog ungefär lika samlat och informativt som jag är just nu. Så jag lämnar det åt sitt öde.

Jo en sak till. Jag tror jag nämnde det någonstans här uppe men eftersom ni inte förstod något eller orkade ta er igenom den ogenomträngliga mur av förvirring som blockera förståelsen så tar jag det igen.
Jag har tappat bort alla nummer från min telefon, så det vore kalas att ni som har lust att bli kontaktade av mig i framtiden lämnar ert nummer till mig på nåt sätt. Tack och hej.