Ett hav av nonsens

Jag får väl bita i det sura äpplet och erkänna mina brister. Här kommer det (observera att det är helt utan neggning);

Jag är labil och låter det gå ut över mångt och mycket, men värst är det nog för min kära flickvän som får öronen avtuggade av mig när jag helt oförmögen att hålla käften när jag borde. Jag är jordens största martyr och älskar att klaga på alla andras brister när jag själv är både kung och president på att göra exakt samma sak.

Förlåt. Jag är kärring. 


Men någonstans djupt där inne kittlar det svennegenen när någon klagar.Jag vet det.