Ett hav av nonsens

Naturtripp

Det finns inga bilder att lägga ut, men igår var jag med hunden på långpromenad till stugan. Han blev förstås bångstyrig efter några kilometer och vägrade fortsätta gå om jag inte hela tiden pratade med honom. Tur att jag är en så lugn och förstående person som gör allt för andra. Ehm. Kanske inte när det gäller folk, men hundar! Uschusch, ge mig en krånglig hund och jag bär den till världens ände om den tittar på mig med rådjursögonen..
Det var ändå en trevlig promenad. Vi kom ju fram! Tyvärr kom vi inte in i huset för att nyckeln krånglade. Här kommer delen jag är mest stolt över;
Istället för att bli sur över att hunden vägrade röra på sig och att vi inte kom in i stugan hämtade jag ved och gjorde upp en brasa nere vid sjön! Detta till trots att jag är 98% brandsäker och i princip inte ens kan få en tändare att ta sig!
Jajjemen! Jag är allt bra duktig trots allt.

Hur som helst. När jag sen satt där vid min egenproducerade eld med buset nöjt sittandes på båten bredvid mig kändes det enormt fridfullt. Jag förstår inte folk som alltid sitter i städer och ruttnar när det finns så mycket natur runt om att vara i. Den är unik för Sverige och unikt för Sverige är också rätten vi har att vara i den. Man måste ju inte utnyttja en rättighet man har, men just den här borde man nog dra lite nytta av ibland. Man får vila själen lite.


More nature, human nature

När man är ute och onåbar är det liksom omöjligt att inte inse vad som är viktigt för en själv. Jag hoppas berörda vet det, ni betyder mycket.