Ett hav av nonsens

Det var i sanning enormt länge sen jag var såhär mörbultad som jag är idag. Eller inatt snarare. Känslan av att inte ha en icke-öm del på kroppen är ganska svårförklarad för den som aldrig slagits ordentligt.
Det känns ändå bra på något sätt när man vaknar i exakt samma ställning som man somnade av den enkla anledningen att man inte kunnat röra på sig under natten. Då har man kämpat.

Och nu har jag städat också, så jag förväntar mig en belöning någon gång under dagen. Helst i form av en hundvalp, men det kan gå med en katt också. Om det verkligen inte går med en hund, men då ska det vara en jääävligt bra katt.