Ett hav av nonsens

Jag är nog lite av en masochist ändå, för jag vet ju att det inte går. Jag kan inte skaffa hund just nu. Likförbannat sitter jag här och tittar runt på olika raser och funderar på att kanske ta en vuxen hund istället. Tänker på om blandras ändå skulle vara bättre, dom är ju lite smartare känns det som, och att det nog är bäst med korthårig och inte för stor hund. Absolut inte för liten heller, det är ju bara fånigt med såna där små råttor som gläfser i tid och otid. Helst en tik också, men hundar är ju roliga dom med. Skulle vara kul att kunna springa med den! Och bada!
Sen kommer man in på foder och så vidare. Och sen oundvikligen kostnader. Omkring där inser jag att jag bor hemma, och inte har fast jobb, och inte ens påbörjat många års utbildning.

Masochism. Som sagt.



Dessutom drömde jag inatt. Någon dödade min kropp och jag fick en ny. En ful ful ful kropp som trätts över mig som en köttoverall, fast det var min nya kropp liksom. Välkänd panik och ångest spred sig som eld i torrt gräs när allt jag jobbat för blivit bortkastat. Börja om eller dö.
Bisarr dröm, dock inte helt omöjlig att tolka.

Nåja, man får vara glad för att man vaknade. Såhär i efterhand måste jag ju vara tacksam för att få vara i min egen kropp ändå. Trots allt.