Ett hav av nonsens

Det är excepionellt sällan jag med glädje lyssnar på ballader, men om jag ska krypa till korset så kan jag för er kära blogg-läsare erkänna att jag lyssnar på Aerosmiths Don't wanna miss a thing och mysa ända in i min sargade stackars ryggrad. Det finns en riktigt cheesy sida av mig också, bakom den hårda fasaden höhö..

Men seriöst, den är bra på riktigt.



Någonting obehagligt har inträffat på tal om ingenting. Jag som i vanliga fall somnar som en åldring och sen sover som ett barn har haft sömnsvårigheter hela två gånger senaste 3 dagarna! Jees.. Det får mig nästan att undra om jag kanske har magsår, hjärtsproblem eller kanske är stressad. Fel ljus? Buller? Hypokondrikern i mig frossar i upplevelsen av att ligga och vrida sig i sängen. Resten av jag vill mest gråta av utmattning och ångest. låt mig sova nu snälla lilla hjärna. Annars springer jag in en vägg.


Nu blir det inte fler åsikter idag. Jag ska ge sömnen ytterligare en chans att låta sitt ansikte lysa emot mig. Godnatt och sov gott!


Jo en grej till. Jag är tydligen stadgad, and aj lajk it.